Vaaaaaaarmt...

Idag har det varit varmt. Så där varmt så man bara går omkring och flämtar. Mitt i denna värme hade jag en liten tös hemma, dunderförkyld, så tyckte det var lämpligt att stå mitt i solen och ge fart åt hennes gunga. Detta har utgjort dagens motion. Kan säga att läget är tufft för pollenallergikerna i mig också... Har lockat med både saft och Pingu (DVD) och Hello Kitty (DVD) för att få in Doris i huset. Jag gläds allt lite åt att huset är i sten.

Men vi har haft en lugn och mysig dag jag och Dorisen. Bara slöat omkring i värmen. Gungat, ätit mellis ute i skuggan, monterat och lekt i hennes lektält, målat gubbar på altanplattorna, flyttat runt möblerna i hennes rum.

Nu blir det fredagsmys med lagom välstekt gubbe!

Igång igen

Idag har jag då varit ute och rört på mig igen! Bihåleinflammationen blev bättre nästan direkt, men jag ville verkligen inte riskera att den kom tillbaka igen så jag väntade ett par dagar extra.

Idag har jag alltså gått i ca 50 min, i hyfsat tempo, ganska plan väg i villakvarteren. Letade fram min gamla Mp3-spelare och konstaterade att det var lite pinsamt med den i denna smartphone-värld vi lever i. Kan inte ens använda spelaren i min gamla dum-phone för hörlursingången är trasig... Hur som helst så var det en ganska skön promenad, pollenterrorn till trots.

Och så fick jag tvärvända och kasta mig in på en skogsstig när jag plötsligt såg hela Doris dagis komma marscherande åt mitt håll. Allt för att undvika ett nytt gråtdrama från unga fröken för att hon fått syn på sin mamma...

Bröllopscupcakes

Jag har bihåleinflammation. Det är inte alls bekvämt och inverkar tydligt på mina promenader. Men hållit igång har jag - igår bakade jag cupcakes till kl 22 och idag stylade jag håret på 4 brudmodeller i lika många timmar och dukade upp en tjusig cupcakebuffé på Molnbyggens bröllopsmässa. Det blev fint, och rackarns goda cupcakes!

Fredrik tillverkade fina visitkort som besökarna kunde ta med sig om de vill beställa cupcakes av mig! Det försvann några stycken ur högen minsann...

 


Dag 2

Jaha, då har jag motionerat lite igen då. Promenerade in till Leksands centrum i rask takt, pådriven av lilla mamma. Det tog ganska exakt 30 min. Sen fikade vi, jag åt Budapestlängd. Mådde apa efteråt i sedvanlig ordning. Tänk att jag aldrig lär mig att ta nåt mindre om jag nu absolut ska ha nåt alls!

Sen gick vi hem igen. Nu är jag helt slut i benen (hade för övrigt träningsvärk i häcken efter mina 30 min igår!) och har en sanslös huvudvärk. Flåsade som en galning på vägen hem gjorde jag också. Sen kom Fredrik hem med en fisk på 2,7 kg och 63 cm. Inte illa! Nu har vi åtskilliga middagar i frysen till det facila priset 40:-, dvs fiskekortsavgiften.

Ny utmaning

Nu ska Sjöbergskan springa en mil. Om en sisådär 15 veckor. Det känns ju aningens tungt, men en utmaning behövs nu!

Jag är mer otränad än någonsin, mer eller mindre konstant trött, och har alldeles för många kilon att släpa på. Jag kan sitta och titta på t.ex. Gladatiorerna och undra hur det känns att orka så där mycket. Hur känns det egentligen ni som vet? Jag har aldrig orkat springa ens 2 km, än mindre hoppa över parkbänkar när jag ändå håller på.

AnnaPannas utmaning kom lite på beställning. Jag ska springa (jogga) tjejmilen med henne och mamma i september. Jag har googlat mig igenom en hel skog med "löpning för nybörjare" och tror jag har hittat en modell som kan passa mig. Och, som ett led i att hålla motivationen uppe och ge mig själv mindre utrymme att smita undan, så tänker jag blogga om det.  Det är tydligen vanligt att blogga om konkreta projekt, så jag hänger på.

Detta är alltså vecka 1. Denna vecka och nästa tänker jag bara promenera. Jag behöver "få igång" benen innan jag börjar springa. Mitt utvalda 12-veckors löpningsprogram börjar 4/6.Vad gäller maten så tänker jag inte följa någon särskild diet. Jag har redan tagit bort godis och snacks och bröd, och har lagt till mer frukt och grönt. Och så äter jag en måltid om dagen (lunch eller middag) utan kolhydrater. Fokus ligger på att må bättre och orka mer, inte på viktminskning (även om det så klart är en positiv bonus att bli lättare).

Alltså, idag har jag gått i 30 minuter (till bankartan på Källbergets spårområde och tillbaka), och är helt slut samt i desperat behov av en dusch.

RSS 2.0